Sjukt system...

Min blogg har legat i vila några dagar eftersom jag har haft  häcken full som det ju kallas när man har för mycket omkring sig. Två dagar har varit grymt intensiva av flera olika anledningar... som igår när jag var med en god vän till sjukhuset. Denna vän är väldigt sjuk...inte kroppsligt utan själsligt. Jag tror mig nu veta att detta är minst lika vedervärdigt som att ha en sjuk kropp.
Läkaren som vi träffade satt vid sitt skrivbord, synbart ointresserad som en påse nötter. Han sa inte mycket och inte hans patient heller som hade fullt upp med att försöka hålla gråten under kontroll och händerna stilla. Jag var på väg att resa mig flera gånger då det inte hände någonting. Enstaka frågor och eländiga små svar kom det fram då och då...är det såhär våra psykiskt sjuka behandlas i Sverige? Patienten ska utredas på Försäkringskassans begäran då hon varit sjuk i fyra år och sjukskrivningen går ut den 31 december. Vad händer sedan...om inte patienten anses tillräckligt sjuk för att kunna få en sjukersättning? Hur många svenskar avlivar sig efter den 31 december? Med ett socialbidrag får människor lämna sina hus och hem till förmån för vårat "sjuka" system. Hur ska våran fantastiska regering lösa den delikata frågan om våra sjuklingar...där har dom nåt' rejält att bita i!
Jag kommer att slåss med näbbar och klor för att hjälpa min vän att att få ordning på sitt och familjens liv...det är min förbannade skyldighet som medmänniska...tro mig!
Vem "hängs" om folk tar sina liv...läs min ironi och realism...regeringen klarar sig nog, det gör dom alltid, det kvittar vilka skitstövlar som sitter och bestämmer...dom hålls bakom ryggen och går fria ur en sån' här eländig sak.

Idag fredag har jag först haft telefonen intill örat i säkert två timmar och pratat med Försäkringskassan...sedan har jag besökt  Försäkringskassan och sprungit på stan' för att få tag på diverse papper som skulle till....Försäkringskassan!!
Hur i h-vete kan det bli så här? Vem har bestämt att det ska vara så himla svårt att ha med FÖRSÄKRINGSKASSAN att göra? Jag backar inte i första taget men idag är jag trött ända in i märgen, mest för att jag med egna ögon sett hur en människa kan brytas ner av sjukdom och myndigheter.

Annars är allt på topp! I morgon åker vi till Skene för att hämta en kompis till yngsta dottern och hon  ska vara hos oss i en vecka...hennes mamma tycker det skulle vara trevligt att träffa oss föräldrar då flickorna åker emellan våra kommuner för att ses. Kul att få se personer som man bara träffat per telefon. Mamman har visst enormt mycket växter så det blir alldeles förträffligt att kunna nypa lite sticklingar också.

Idag blev inlägget allvarsamt...ibland får det vara så...allt är inte rosenrött...livet går hårt åt vissa människor. Vad vi som medmänniskor kan göra är att finnas där för dom som behöver oss.

Tror att det regnar i morron...

Hej!