Ut i skogen...
För en himla massa år sedan hade jag en cavaliergosse som INTE ville äta. Han var hopplös länge och jag sprang med honom i skogen för att få upp aptiten men nehejdå, inte alls.
Jag hade med mig finaste lockbetet, nämligen Frolic, och jag minns så väl att han åt upp NIO stycken! Det var ju alldeles storartat och så där höll vi på, provade många olika foder och hade Frolic i skogen.
Mina äldsta barn, tvillingarna, åt gärna Frolic med våra vovvar. Inte mycket men i alla fall så sympatiserade flickorna med dom fyrbenta genom att krypa på golvet och käka med dom...urk!!
Med tiden blev det annorlunda, han, vovven, gick på utställning och jag matade på honom, men han blev inte i riktigt hull förrän efter några år. En hel del cavalierer är ju sådana...äter inte förrän det är kris och dom är på gränsen till magkatarr. Det pratas inte mycket om detta. Antingen så är det inte vanligt eller så är det inga bekymmer för hundägarna helt enkelt. Eller så känns det inte viktigt att prata om saken. Att ha en hund som äter är då bra mycket bekvämare än att ha en som inte gör det. Att ha hundarna i olika rum vid matandet är mer en regel än undantag hos mig...dom "självgående" snor all mat annars.
Eftersom det är måndag i morgon så säger jag som sig bör och som är så på modet...Ha en fin vecka alla!