Igen då...
Nu är jag lite irriterad igen. Jag måste liksom ha ett par dagar, ibland veckor på mig för att komma fram till vad jag vill ha sagt när jag skriver. Det går inte att ladda ur sig hursomhelst, det har jag fattat, då det ofta skrivs om "känsliga" ämnen. Hela tiden poängteras det att det som folk skriver i hundbloggar m.m. inte rör någon specifik, inte ens någon i bekantskapskretsen. Hur är det möjligt att få ett skrivuppslag utan att det finns lite mening bakom? Jag håller dåligt med då det visst kittlar många och människor tar åt sig och blir väldigt upprörda. OM det inte rör någon, så behöver det väl inte skrivas om det heller? När man kanske fattar att det man skriver ner gör andra människor ont, är det inte dags att tänka till då?
Att trampa på den som redan ligger, har aldrig tilltalat mig. Att läsa kommentarer som om det vore något fult att vara en "hundtant" t.ex. Hur är det möjligt att klassificera kvinnor, för jag antar att det rör sådana, med ett sådant uttryck? Det tänks och tycks mycket i våran gyllene hundvärld. Att vara "e' lita mus", gömd på ett bra ställe och kunna lyssna på vad skit som pratas om ens s.k. vänner och framför allt en själv...det vore väl något.
Varför jag blir putt på saker som skrivs, är fördenskull att den kanske berör mina vänner...vänner som jag älskar och bryr mig mycket om. Jag själv tar inte ofta åt mig, men jag reagerar på ämnen som kan beröra i min närmsta bekantskapskrets. Jag har genom att jag skrivit mina senaste inlägg, fått reda på att vänner mår dåligt av vad som pratas och skrivs. Jag har fått till mig detta både via mail och vanlig telefon.
Människor har väl i alla världens tider retat sig på varandra. Att göra detta i tysthet vore väl något? Allt behöver inte komma på pränt. Jag är personligen INTE irriterad, jag är irriterad å mina vänners vägnar.
Återigen...
/Tack för ordet!