Underbara släktingar...

Måndag och regn...trist, blött såklart men skam den som ger sig för att gå ut. Min hund bryr sig inte så mycket om att det regnar längre...snacka om att "mogna" med åren. Det blir ju såklart inte samma fart på promenaderna...men vad gör då det? Jag har ju resten av livet framför mig och jag hoppas att det blir länge...vill hinna så mycket.
Ikväll har jag pratat i telefon med min mammas släktingar. Dom är så himla rara och snälla så jag blir alldeles varm i hjärtat! Den ena som är mammas kusin, har jag inte träffat på säkert 25 år! Det kändes som igår...hennes röst var sig precis lik...lite lagom hes som då...för så längesedan...
Jag tror att det är bra att hålla kontakten med människor som man tycker om...det kan alltför snabbt bli för sent. Eftersom jag har en obrukbar hand ett tag framöver, så gör jag lite såna' grejer som inte hinns med annars, eller som inte tillåts hinnas med bättre uttryckt.

Ogräset får växa fritt ett tag...plockade upp fallfrukt med vänster hand igår...högernäven gött i fickan...då börjar det ju regna så klart...vad annars? Tycker att det är bra terapi att inte kunna jobba med två händer...det leder till eftertanke för tänk om...
I morron' ska bandaget bytas...det ska bli gött att lufta handen lite. Tar nog en lita sväng på stan' också...kanske "Bolaget" har nåt' trivsamt i hyllorna...en välbeprövad "Königsmosel" sitter ju aldrig illa...den svingade jag i min ungdom och den håller än i dag. Halvtorra viner är inte dumt alls...skulle aldrig komma på tanken att köpa hem en "Chablis" t.ex...blir torr i mun bara av tanken...Ja just det, så var det ju...jag tycker om ett visst vin, någon annan tycker annorlunda. Det är ju det jag brukar skriva...om jag tycker si eller så, förväntar jag mig inte att alla andra ska tycka som jag...enkelt! 
 
Denna underbara skylt sitter i mitt kök...jag tycker om den...

Ha det gött!