Att testa eller inte...
Nu är jag väl lite på hugget när det gäller min blogg. Den ena idén föder den andra på något vis. Det är bra att smida medan järnet är någorlunda varmt tycker jag.
Det är mycket med DNA-tester nu, det har hållit på ett bra tag, och det är inte utan att jag funderar på hur detta egentligen ska utfalla i slutändan. Jag har själv testat en av mina hundar, mest kanske av ren nyfikenhet hur löjligt det än låter. Hunden är helt fri, en lättnad såklart, man tänker ju, tänker på att det faktiskt är folk som avstår att använda en bärare på en fritestad hund. Synd är det, valparna blir ju inte sjuka, men dem bör testas för att man ska få veta hur det står till med dem senare.
Det surras runt i uppfödarkretsar om dessa tester. En bärare ska inte användas på en annan bärare. Om man testat sin hund och den är bärare, då sitter man lite som i en rävsax, det är inte så enkelt längre. Ej testade hundar får paras eftersom man inte vet något om dem och deras eventuella resultat av en test. Smart att inte testa?? Jaa, det är upp till var och en skulle jag vilja säga. Att propsa på att testa till varje pris leder ingen vart. Man måste få ha ett fritt val och det har man. Ingen ska komma och säga att någon är oansvarig som väljer att låta bli, var och en har det fria valet.
Det var allt för ikväll.
Ha en underbar onsdag alla :-)