Hett...

Varmt, varmt...t.o.m. min åldrade pappa börjar tycka att det är lite för varmt! Då är det varmt ska jag säga! Jag har aldrig gillat värme, har skrivit om detta flertalet gånger i min blogg och jag står för detta...heligt och rent. Parentesen då...fattar inte hur jag förr kunde resa till södern flera gånger om året och sola, sola och sola? Då gick det bra, man låg precis vid vattnet, hoppade i var tionde minut och man blev så stekt och grann. Smorde in sig med jordnötsolja från Apoteket och stekte fläsket till det osade. Fy faen, så makabert i efterhand. Allt har ju en baksida...solskador i ansiktet, hudläkaren pekar med ett varnande finger att NU minsann får det vara nog!

Sommaren är naturligtvis härlig i sina rätta proportioner. Inte att förakta ljumma kvällar med en kall pilsner och detta...inte alls...men min själ mår inte väl av värme, jag får ångest, blir orolig och vaknar på morgonen med en klump i magen. Jag vet att jag är "ovanlig", tycker annorlunda om mycket men det är sådan jag är. På morgonen vill jag ha lugn och ro. Medan andra knäpper på radion så vill jag ha tystnad, mitt kaffe, gärna en tidning och det allra bästa...mina fyrbenta som finns där hela tiden...mina hjärtan som gör mitt liv så väldigt värt att leva. När jag släckt lampan på natten, för det är då jag kan sova, då ligger dom plötsligt där, i sängen...hur det gick till begriper jag inte, men så är det...diskret och med finess är dom hos mig.

Aveln ligger på is...det blir inte alltid som man tänkt och i efterhand tackar jag "någon" för detta. Stina, min punktliga tik, var inte så punktlig denna gången. Detta kommer att bli bra, så bra det nu kan bli med mig själv som "tänkare" i avelsfrågor. Vill behålla linjer och samtidigt komma "ut" och göra ännu bättre. Känner mig som en okunnig nolla emellanåt, kan inget, vet inget och vill så förtvivlat mycket. Med hjälp av vänner som ligger mig så varmt om hjärtat, ska jag försöka att få ihop något bra. Man har ju faktiskt ett kontaktnät med underbart folk att stöta och blöta sina funderingar med. Fast i sista änden är det bara jag själv som kan avgöra mina val. Att gå på "nitar" i livet hör ju till men att låta någon/några tjuva min dyrbara energi kommer jag aldrig mer att tillåta. Livet är för kort för dumheter eller hur?


Puss på er alla goa!
1 Anne-Sofie:

skriven

Dom där morgonrutinerna instämmer jag i helt! Lugn o ro...inga ljud..kaffe o tidning o vovvarna.Perfekt!Vilken underbar bild på dom små valptassarna <3 Hoppas du hittar rätt i dina avelsplaner och att du hittar en bra mentor som kan vägleda dig till rätt beslut men ibland får man lita på sin egna känsla och prova sig fram. "Varma" kramar Anne-Sofie!En som helst håller sig i skuggan :)

Kommentera här: