Som det kan vara...
Det verkar vara ett bekymmer att för människor hur uppfödare handskas med sina älsklingar. Jag är fullständigt på det klara och tror verkligen att var och en, vem det än månde vara, sköter om sig och sitt utefter allra bästa förmåga. Att det sedan surras runt om hundhållning, hur andra avlar m.m. måste väl ändå vara vars och ens ensak? Att kunna be om råd är en sak som känns viktig. Alla är väl någon gång osäker på vissa saker och behöver prata med någon mer erfaren människa och få lufta sina bekymmer. Att tacksamt ta emot goda råd tycker jag är en självklarhet. OM jag sedan inte tycker likadant själv, är det ju bara att strunta i vad som har blivit sagt.
Som i matfrågan...jag använder ett foder till mina hundar som jag tycker fungerar alldeles utmärkt. Ojsan, säger någon då...det kan du inte använda, det ger ju inget hull, du MÅSTE byta genast. Jisses då...oerfaren som jag då kanske är, så byter jag foder, magen på vovven ballar ur fullständigt och eländes elände blev det.
Säg så här då...Javisst kan jag byta foder, så bra att Du tipsade mig om detta, åh vad Du är snäll och omtänksam!! Jag ska lämna Dig en rapport om hundens hull och välbefinnande om ett tag.
Å så fortsätter jag med det gamla fodret som vanligt. Varför hetsa upp sig när djuret/djuren mår prima. I detta fallet ljuger jag ju inte, bara tänjer lite på sanningen...ibland blir det så här och att göra saker efter sitt eget hjärta är viktigt.
Något annat som i mina ögon/öron är väldigt fult och oproffsigt, är att öppet kritisera nogon annans hund. Att prata runt om hur usel den hunden är, hur ful den är o.s.v. är elakt! Hundägaren älskar ju sin fina hund, tycker att den är vackrast i världen och det finns ingen bättre någonstans. Det sårar, söndrar och förstör både vänskap och annat med sådant beteende. Att rannsaka sig själv till att börja med...det är nog det allra bästa.
Idag skiner den snälla solen och det är ett underbart höstväder!