I skrivandets stund...

När jag nu äntligen kommit igång med mitt skrivande, så är det ju lika bra att fortsätta så länge jag tycker det ger mig något. Att få "skriva av sig" är nyttigt om man som jag gillar skriva. Jag skrev redan på mellanstadiet och gillade själv det jag då åstadkom.
Att få skriva om det som sker i vardagslivet är en form av terapi...och för mig bättre än terapin som en terapeut sysslar med. Då ska det genast nystas och grävas åtminstone lika djupt som en soppskål. Huuu, men bra såklart för dem som behöver det.
När jag ansökte om mitt kennelnamn för flera år sedan skickade jag in förslag flera gånger. Dem första godtogs inte utan det ganska "simpla" KajsaStinas fick godkänt efter ett antal månader. Jag tyckte det lät lagom "bonnigt" och bra. Kajsa var min tik som blev drygt tolv år. En helt underbar personlighet, som älskade att jaga löv. Stina fick vara med hon också eftersom hon är min första helt egna tik. Jag tycker om sammansättningen, även om den låter som sagt lite "bonnig". Att Maja heter Maja och inte Maya eller något mer avancerat, beror helt enkelt på att jag själv är en väldigt jordnära person. Det märks på hela mig. Jag är totalt ointresserad av att klä mig så att andra tycker jag är fint och snyggt klädd. Mina ungar har sagt till mig:
- Kan du inte ha något annat på dig än det där som du alltid går omkring i?
-Nej, svarar jag, då trivs jag inte. Möjligen om jag är bortbjuden eller måste av någon annan anledning, men inte annars. Jag är hel och ren...acceptera mig som jag är, annars får det vara.
Åter då till hunderiet.
Ibland blir jag alldeles nojig. Det läggs upp dem mest fantastiska bilder av nyfödda valpar på bloggar och FB. Tikarna verkar "spotta" ur sig en massa bäbisar och allt verkar gå så smidigt och lätt. Nu vet jag ju som kvinna att det inte är "bara" att föda, men ibland känns det som om "alla andra" har en sånt förbannat flyt med det dom företar sig. Jag unnar verkligen alla att få känna det lyckoruset som det måste vara med en fin valpkull. Nu har ju jag emellertid tagit det drastiska beslutet att INTE försöka få valpar mer. Jag är inte gjord för detta, jag ska göra sånt som jag vet att jag fixar och det är en hel del.
Hunderiet i all sin glans, det är inte alltid en dans på rosor, det är egentligen ingenting som är det.
Jag läste förresten att vintern anländer om en vecka! Alltid något!!
 
/ Ha en fin kväll
 
 
1 Iren Apelgren:

skriven

Du är så fin som du är Gunilla.
Tycker om dig precis som du är <3
Det får vi hoppas, för jag är så himla trött på allt regn och dis.
Ha nu en skön och trevlig kväll
Kramizz

2 Anita:

skriven

Visst är du lika mycket värd att ha valpar som andra. Det finns ingen som är speciellt utvald för det ändamålet, alla är lika ovana o okunniga i början. Så lägg inte detta på hyllan med lite stöd o hjälp från andra så klarar du det galant, som du säger så har du ju varit med om det själv.Ge inte upp/ Anita

Kommentera här: